Wes Morrill, Cybertruckens chefsingenjör, har publicerat en löpande lista över de ändringar Tesla har gjort på pickupen sedan produktionen startade i slutet av 2023. Den 13 september 2026 lade han till laddning på den.

”De egentillverkade 4680-cellerna blev bättre, flera gånger faktiskt”, skrev han. ”Och styrningen i mjukvaran förbättrades också — båda möjliggjorde snabbare Supercharger-laddning. Vi når en topp på 500 kW och, viktigare, krymper laddtiderna från 10 % till 80 % med flera minuter.”

Vad som är nytt här, och vad som inte är det

Siffran 500 kW är den del som citeras i rubrikerna, och det är den del som inte är någon nyhet. Morrill meddelade en toppeffekt på 500 kW för Cybertrucken i november 2024 och beskrev den som en följd av pickupens 800-voltsarkitektur när Teslas V4-skåp för Supercharger väl kom på plats. Det har varit modellens publicerade tak sedan dess.

Det han hävdar nu är något annat och mer användbart: att cellerna och mjukvaran som styr dem har förbättrats tillräckligt för att ändra kurvans form, inte dess topp. En topp är ett tal som en bil nuddar vid ett kort ögonblick. Tiden 10–80 % är vad en förare faktiskt väntar.

Två mekanismer, två olika grupper av ägare

Morrill pekade ut två orsaker, och de når inte samma exemplar.

  • Cellerna. Teslas egentillverkade 4680 har reviderats mer än en gång, med bättre termiskt beteende och högre tolerans för ihållande ström. Cellförbättringar hamnar i bilarna allteftersom de byggs. En befintlig Cybertruck kan inte få dem i efterhand.
  • Mjukvaran. Styrlogiken som avgör hur hårt batteripaketet får belastas vid en given temperatur och laddnivå har också finslipats, och den levereras trådlöst. Den här delen når faktiskt den befintliga flottan.

Ägare av tidiga exemplar bör alltså få en del av vinsten men inte hela, och Tesla har inte sagt hur helheten fördelar sig mellan de två. Den skillnaden går förlorad när förbättringen rapporteras som en enda siffra.

Vad Tesla inte publicerade

Inga före-och-efter-tider för 10–80 %. Ingen uppgift om hur mycket längre pickupen nu ligger kvar nära sin topp. ”Flera minuter” är Morrills egen storleksuppskattning och den är den enda som finns att tillgå — samma mönster som bytet från en aluminiumsköld under bilen till självförstärkande polypropen som han bekräftade veckan innan, där vinsterna i vikt, kostnad och luftmotstånd alla beskrevs men ingen av dem kvantifierades.

Så här dyker hårdvaruändringar på Cybertrucken upp. Det finns inga versionsnoteringar för dem. De framträder när någon fotograferar en detalj eller en ingenjör svarar på en fråga, vilket gör påståendena svåra att kontrollera oberoende.

För europeiska läsare

Cybertrucken är fortfarande inte typgodkänd för EU:s vägar och kan inte registreras här, så ingen europeisk ägare berörs direkt.

4680-cellen är den del som är värd att följa. Den är inte en komponent bara för Cybertrucken — den är Teslas eget cellprogram, samma som också matar produktionen av Model Y och som började använda litium raffinerat vid Teslas raffinaderi i Texas den här månaden. En cell som tål mer ihållande ström utan att överhettas innebär snabbare laddning i vad den än sitter i. Tesla har inte sagt om dessa revideringar har nått bilar som sålts i Europa, och tills det sker förblir det en slutsats snarare än ett löfte.